Äntligen?
"Varför skaffar du inte en blogg?" har många vänner och bekanta frågat under de senaste åren. Nja, nej, jag har ju Facebook... Men nu börjar vänantalet nå upp till maxgränsen 5000 så om jag ska nå fler verkar detta vara rätt väg att gå. Dessutom slipper jag irritera alla de som stör sig på att jag är aktiv och har åsikter på just min Facebook-sida. Här kan ju den som vill följa mig eller låta bli.
Alltså - detta är första dagen i resten av mitt liv, och markerar starten på min blogg. Vi får väl se hur aktiv jag hinner vara mellan alla jobb och åtaganden.
Marbella är det paradis jag lever i sedan 2011. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, men jag har svårt att se att jag NÅGONSIN kommer att vilja flytta härifrån, om inte någon läcker karl kommer och sweeps me off my feet till Långtbortistan. Men då ska han vara väääldigt läcker. Och snäll. Och rolig, generös, intelligent och socialt begåvad. Och SINGEL. Nå, det har inte hänt på 13 år så det verkar inte vara i görningen. Fast fan vet. Konstigare saker har hänt.
Resten av min familj är kvar i Sverige. Typ. Min snart 13 år gamla Golden Retriever Calle bor hos underbara vänner i Stockholms skärgård, min yngsta dotter finns på Södermalm i Stockholm och den äldsta bor i olika länder beroende på år... Just denna vinter 2013 har båda valt att komma till mamma i Marbella och undgå mörkret, kylan och snön som jag/vi hatar så mycket. Men sedan några veckor är jag åter i ensamt majestät. Både skönt och tomt på samma gång. Mina syskon bor i Skåne och båda har varit och hälsat på under vintern. Gott så. Våra föräldrar gick bort för 14 år sedan. Vi saknar dem fortfarande otroligt mycket och jag vet att de skulle ha ÄLSKAT att vara här.
Många tycker att jag är så "modig" som vågade ta steget och flytta. Jag förstår inte riktigt vad mod har med saken att göra - vi kan alla förändra våra liv i den riktning vi önskar. Man kan allt man vill, sa pappa. Och jag ville verkligen till Spanien och solen, människorna, värmen och det enkla liv som jag nu har här.
Och om detta kommer denna blogg att handla.
Välkommen!
Alltså - detta är första dagen i resten av mitt liv, och markerar starten på min blogg. Vi får väl se hur aktiv jag hinner vara mellan alla jobb och åtaganden.
Marbella är det paradis jag lever i sedan 2011. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, men jag har svårt att se att jag NÅGONSIN kommer att vilja flytta härifrån, om inte någon läcker karl kommer och sweeps me off my feet till Långtbortistan. Men då ska han vara väääldigt läcker. Och snäll. Och rolig, generös, intelligent och socialt begåvad. Och SINGEL. Nå, det har inte hänt på 13 år så det verkar inte vara i görningen. Fast fan vet. Konstigare saker har hänt.
Resten av min familj är kvar i Sverige. Typ. Min snart 13 år gamla Golden Retriever Calle bor hos underbara vänner i Stockholms skärgård, min yngsta dotter finns på Södermalm i Stockholm och den äldsta bor i olika länder beroende på år... Just denna vinter 2013 har båda valt att komma till mamma i Marbella och undgå mörkret, kylan och snön som jag/vi hatar så mycket. Men sedan några veckor är jag åter i ensamt majestät. Både skönt och tomt på samma gång. Mina syskon bor i Skåne och båda har varit och hälsat på under vintern. Gott så. Våra föräldrar gick bort för 14 år sedan. Vi saknar dem fortfarande otroligt mycket och jag vet att de skulle ha ÄLSKAT att vara här.
Många tycker att jag är så "modig" som vågade ta steget och flytta. Jag förstår inte riktigt vad mod har med saken att göra - vi kan alla förändra våra liv i den riktning vi önskar. Man kan allt man vill, sa pappa. Och jag ville verkligen till Spanien och solen, människorna, värmen och det enkla liv som jag nu har här.
Och om detta kommer denna blogg att handla.
Välkommen!
